Tack för alla goda råd, omsorg och stimulerande diskussioner.

En lång och värdefull förbindelse har brutits.
Jag saknar dig Olof, min mentor, kollega inom geografin och vän. Jag saknar din vänlighet, din hjälpsamhet och ditt stöd.
Vår förbindelse inleddes 1976, då jag blev anställd vid kulturgeografiska institutionen i Lund för att arbeta med ett projekt om Asby prästgård som ett humanekologiskt system under hundra år. Några år senare blev jag antagen som doktorand med inriktning på medicinsk geografi, ett nytt fält för geografin. Du blev min handledare. Det blev en långdragen process, men ditt stöd och tålamod sviktade aldrig. Jag kunde känna att du litade på mig. När jag väl nått mitt mål bevarade vi kontakten mest på distans, men den bestod,
Trajektorier bryts, gemenskaper eroderar – för att använda ett par geografiska uttryck
Saknaden är stor, men många värdefulla minnen lever.

Morfar, tack för alla fina minnen och för alla varma kramar. Tack för de fina samtalen och för alla stunder av bus och skratt. Min tacksamhet är oändlig.

Jag bär med mig minnen av somrar i mysiga stugor, sportlov i fjällen och alla våra julfiranden. Du fanns där oavsett om det gällde läxläsning eller råd i livet.

Du har lärt mig så mycket, moffe! Tomrummet efter dig är stort, och jag saknar dig!

Sportloven och liten röd stuga uppe i Björkliden, utsikt mot Torneträsk och Lapporten. Skidskola och kalla fötter som fick värmas. Pulkaåkning och bygga snögrotta. Högläsning tillsammans, du läste oftast ur en Sune-bok.

Promenader i stan, små historier om alla statyer. Du berättar om Sigyn och Loke och jätten Finn i Domkyrkan. Om vi råkade gå på varsin sida om en lyktstolpe skulle vi säga hej smörgås så vi inte blev ovänner. Du sparkade alltid på tallen innan vi gick innanför dörren i hopp om att duvan som bodde där skulle flytta.

Roligaste huset på professorsgatan. Göra trädgårdsoppa av örter, bygga hinder och leka häst, pingis i källaren, smyga in på ditt kontor och ta läkerol. Kunde inte åka hem innan vi lekt björnen sover och du jagat oss.

Tomteluvan på och du sitter i fåtöljen och läser finurliga julklappsrim. Alltid en bok från dig under granen.

Stuga på sommarlovet. Bada, betygsätta våra dyk, köpa glass. Högläsning tillsammans, också nu oftast en Sunebok.

Tålamod med matteläxa och hjälp med skolarbete ända upp på gymnasiet. Vett och etikett på skoj vid middagsbordet, sjunga snapsvisor och skåla och titta i neutralt hörn. Länge skrattade vi åt när du bett mig hämta en dricka från ovanvåningen och jag nog råkat skaka den lite påväg ner för trappan och det sprutade läsk över hela dig.

Tack för att du lekt med oss, skrattat med oss, gett de varmaste hårdaste kramarna, trott på oss och peppat, glatt dig för vår skull, alla äventyr du och mormor bjudit med oss på, alla vykort du skickat från världens alla hörn. Tack för allt, finaste, roligaste, busigaste, snällaste och helt enkelt världens bästa morfar 🩷 Och tack för att du varit en lika fin moffe till Klara och Vera.

Min förebild. Älskar dig.

Käre Olof!
Tack för dina storartade insatser för Västgöta Nation och Västgötagården. Vår sång blir stum, vårt glam förstämt men ditt minne skall förbliva.

Teaching was your gift and you shared it with all. Swimming instruction for my brother and I, and us earning pins for successful outings. Orienteering practice during the summer would also be a treat. One fond memory I have is Steven and I playing a joke on you, giving you an empty hard boiled egg shell for you to crack open during breakfast. You knew all too well what we were up to, but you chose to play along and looked astonished at the fact that the shell was empty when you hit it with a spoon! Whether it be your students or grandchildren, teaching is what you loved to do. I’m grateful for having learned so much from you. Morfar, I love you and thank you.

Every summer felt endless with you. I will always remember the warm days at the pool, you teaching us how to swim and dive properly. Excellence was rewarded with a collectable pin and of course, ice cream. The Olympics were occurring and we wished to perfect the craft. You even constructed a makeshift high bar in the backyard for my brother and I to flop over. You made intelligence admirable through my eyes as we watched Jeopardy together. Teaching was your gift and I am eternally grateful for all that I’ve learned from you. Thank you Morfar. I love you Morfar.

Du går ifrån oss men är ej borta.
I våra tankar du lever kvar.

Älskade Pappa,

Tack för all trygghet. Du var alltid min famn att krypa upp i, min hand att hålla, mitt stöd att lita på.

Tack för all glädje. Alla lekar och upptåg, alla livliga diskussioner, alla stora äventyr vi upplevt, alla små mysiga ögonblick i vardagen vi delat.

Tack för all inspiration. Din kärlek till naturen, din glädje i livslångt lärande, din smittsamma nyfikenhet på allt livet har att bjuda.

Du levde ett långt och fullvärdigt liv.
Jag älskar dig och saknar dig.

Tack för allt.
Din Dotter